Debitum väljer inte ut vilka företag som ska få lån. Företaget tar in långivare och köper deras låneportföljer genom sina egna dotterbolag. Processen beskrivs som en due diligence-granskning av långivarens ekonomi, affärsmodell och säkerheter, följt av ett ”Trust Score” som Debitum publicerar och uppdaterar; varje tillgång får dessutom ett betyg i bokstäver från A+ till E–. Långivarna måste behålla 10–30 % av varje lån och garantera en återköpsrätt under 90 dagar. Sedan 2021 har varje program ett prospekt som godkänts av Lettlands centralbank, vilket utgör ett ytterligare kontrollsteg – men en utredning från mars 2026 visade att dessa prospekt utelämnade fyra mellanhandföretag, 274 fastigheter värda 5,7 miljoner euro och säkerheter värda 120 miljoner euro. De skriftliga kriterierna och poängsättningsmetoden offentliggörs inte.

Nej – varken genom licensen eller genom ersättningssystemet. Återköpsavtalet upprättas av låneföretaget självt, så om det går i konkurs upphör löftet att gälla, och det skogsbruksprogram som du faller tillbaka på utesluter en inteckning i marken. Det lettiska systemet, som täcker upp till 90 % av en förlust med ett tak på 20 000 euro, träder endast i kraft om Debitum självt inte kan återbetala dina pengar eller dina värdepapper. Det ersätter inte kreditförluster, obetalda återköp eller brister i säkerheterna.

Påståendet om ”noll fallissemang” är Debitums centrala marknadsföringsbudskap och stämmer endast vid en mycket snäv tolkning – ungefär 10,5 % av portföljen behövde återköpas 2024, 2,5 % uppvisade bristande avkastning i augusti 2026, och den enda faktiska kreditgivarförlusten överfördes till ett Debitum-ägt dotterbolag istället för att redovisas. Detta är inte en öppen marknadsplats: utlåning till närstående parter som utgör 87 % av portföljen utgör en strukturell konflikt, inte en risk som kan åtgärdas genom att sprida pengarna på nio kreditgivare

Ägarförhållandena är tydliga: Ingus Salmins har varit ensam slutlig ägare sedan oktober 2025, efter att tidigare ha ägt cirka 67 procent, medan resten ägdes via ett andra bolag. Styrelsen 2024 bestod av Kristine Lapina, Martins Galzons, Eriks Rengitis och Ingus Salmins. Vem som är verkställande direktör idag är verkligen oklart – tre olika källor nämner tre olika personer, och en oberoende granskare lyfter fram de frekventa ledningsbytena som en varningssignal. De viktigaste personerna är förmodligen inte Debitums personal utan de som står bakom låneföretagen: en utredning spårade sju av nio till Debitums egna aktieägare eller till ett lettiskt familjenätverk, som delar två adresser – varav den ena är Debitums eget säte – och använder samma revisor.

Det finns tre angivna nivåer: tillsyn över Debitum som ett auktoriserat företag, att låneföretaget behåller 10–30 % av varje lån samt säkerheter som innehas av ett dotterbolag till Debitum som fungerar som säkerhetsförvaltare. I praktiken innebär en betalningsförsening på mer än cirka 90 dagar att låneföretaget är skyldigt att köpa tillbaka fordran med ränta, plus en förseningsavgift på 15 procent. Denna mekanism har använts flitigt – ungefär 10,5 % av portföljen behövde återköpas under 2024, och varje gång betalade långivaren, vilket är anledningen till att räntesatsen på 0 % fortfarande gäller. Systemet har testats vid ett tillfälle då en ukrainsk långivare slutade betala cirka 1,9 miljoner euro år 2022, och Debitum omstrukturerade skulden i juli 2023 till en sexårsplan inom sitt eget dotterbolag istället för att redovisa en betalningsinställelse. Ingen återvinningsplan eller siffror över realiserade förluster offentliggörs.

Det tas inga avgifter ut från investerarna enligt alla källor som granskats: inga investeringsavgifter, inga plattformsavgifter, inga insättnings- eller uttagsavgifter, inga valutaväxlingsavgifter och inga kontoavgifter. Det finns ingen återförsäljningsavgift eftersom det inte finns någon andrahandsmarknad. Debitum betalas av låneföretagen, med en provision på 2–3 %, vilket i praktiken utgjorde hela intäktsströmmen år 2024. De verkliga kostnaderna ligger någon annanstans. Skatt innehålls vid källan – 20 % för lettiska invånare, 5 % för EU- och EES-invånare utanför Lettland och inget för litauiska invånare och företag – och icke-lettiska invånare måste själva redovisa den. Utöver detta visade en undersökning att cirka 34 % av värdet överfördes implicit till insiders inom skogsbruksprogrammet.

Ja, och de är relativt generösa. Det finns ett lojalitetsprogram som ger upp till 2 % extra ränta plus 20 euro, samt en kampanj med 4 % cashback som enligt annonseringen pågår till den 30 juni 2026. En registreringsbonus på 20 euro gäller när en ny investerare sätter in och investerar minst 1 000 euro i värdepapper med en löptid på minst 90 dagar, inom 60 dagar efter registreringen. I hjälpcentret finns även ett avsnitt om cashback och rekommendationer, vilket bekräftar att det finns ett rekommendationsprogram, även om de exakta aktuella villkoren och utbetalningen för rekommendationer inte gick att utläsa. Betrakta kampanjräntorna som tidsbegränsade snarare än permanenta.

Ja, och det präglar berättelsen om Debitum år 2026. I mars 2026 hävdade en oberoende utredning, baserad på lettiska företagsrapporter, fastighetsregisteruppgifter för 652 fastigheter, 52 bokslut och prospekt godkända av tillsynsmyndigheten, att 87 % av portföljen går till ett nätverk av närstående parter; att skogsmark som köpts via mellanhänder med familjekopplingar hade en genomsnittlig påslagning på 50 %, inklusive sju tomter som köpts för 10 456 euro och sålts vidare för 130 000 euro inom 113 dagar; att det finns ett oförklarligt gap på 24,6 miljoner euro i den redovisade portföljen; och att det förekom 14 fall av utelämnade eller felaktiga upplysningar om närstående parter. Debitum svarade den 27 mars 2026 och rättade till två mindre punkter, men inte påslag, avvikelsen eller inlämnade handlingar. Den största tyskspråkiga baltiska bloggen drog slutsatsen att de centrala anklagelserna inte hade motbevisats i väsentlig utsträckning, pausade nya investeringar och tog ut pengar i maj 2026. Ett investerarkrav är upptaget till förhandling den 14 oktober 2026. Trustpilot visade 3,5 av 59 recensioner, men den siffran är från februari 2025. Lettlands centralbank har inte uttalat sig offentligt.